Där var de.....
de nya cancerknölarna vi fasat för. På ryggen och på sidan. Och de gamla växer.
Där är lilla mamma med dödsångest som inte sover om nätterna.
Som är ledsen.
Hon ville ju finnas här för sina barn, och barnbarn.
Så blir det inte.
Hon vill inte dö.
Men döden smyger sig på som en jävla kattjävel som man inte kan stoppa.
Man vill bara stanna tiden och ropa STOOOPP!!!! STICK!
Det är så mycket man önskar, det är så mycket man får men man kan inte få allt.
Puss lilla mamma, du finns i mina tankar hela tiden.
Hur kort/lång tiden än blir så finns du här, och i våra hjärtan för alltid.
Kämpa kämpa kämpa, och försvinn du fula cancermonster!!!!!!!!!
:( Åh nej.. jäkla cancer skit!!! kram på dig!
Jävla skitsjukdom är vad det är :( Det är så förbannat orättvist :( Tänker på dej vännen Kram
Neeej! Jäkla skit och pest!
Finner inga ord, mer än att jag tänker på dig och din familj, och hoppas på mirakel.
Kram
