Samma Himmel

Men lilla mamma, du behöver inte ursäkta dig för att du är trött.
Din kropp är sjuk.
Din hjärna blir trött av medicinen.
Du fungerar inte som vanligt, men ditt hjärta är av guld.

Du har så många vänner runt dig,
de kommer alltid att älska dig för den positiva, fina, underbara människan du är!

Dagens samtal med dig var lite lustig, trots att du var så trött och förvirrad och sa till mig att det kändes som att du inte var hemma, som att du var hemma hos någon annan. Att det kändes så hela tiden.

Det är när du säger sådana saker som jag inser, kommer ihåg, att det är sjukdomen som tagit över dig lilla mamma. Det känns så hemskt samtidigt som jag är så innerligt tacksam för att du fortfarande finns i mitt liv!

På torsdag ses vi igen, vi pratade om det idag men du förstod inte. Kom inte ihåg, ska jag komma? Jaa... det är ditt svar för det mesta, och jag vet ärligt talat inte vad du kommer att komma ihåg sekunden efter för jag vet att du är trött. Att du älskar när jag ringer men samtidigt blir du nästan lite lättad när vi lägger på, kanske för att du hör dig själv säga saker om och om igen?

Jag älskar i alla fall att ringa dig, att du orkar svara, prata, lyssna på mig och jag kommer att bli helt förtvivlad den dagen då jag inte kan ringa dig längre......... du är bäst mamma!