6 dagar sedan du gick bort....
Du finns här.
Ibland vill jag se dig, men ändå räds jag.
Mörkret är värst, mina tankar har ett eget liv när det blir kväll.
När barnen somnat, när tystnaden kommer, då undrar jag.
Jag vet svaret men frågorna kommer i alla fall.
Att vara med om att en älskad familjemedlem lämnar jordelivet är så starkt.
Jag hade inte bytt det mot något här i världen.
Ändå sörjer jag för att det blev som det blev.
Du är så underbar.
Du kämpade till slutet, du gav aldrig upp.
Kämpa var ett av dina sista ord.
Mamma, du behöver inte kämpa.
Du får somna.
Din pappa och bror väntar på dig.
Du finns för alltid i våra hjärtan, världens bästa mamma.
"Jag vet" sa du med dina allra sista krafter.
Det känns bra att din kudde fortfarande ligger under ditt huvud.
Du vet den som det står "Kärleken är evig" på.
Att din favoritfilt värmer dig fastän din kropp är kall.
Vi ses snart igen mamma, och vi vinkar till dig ibland som du vet.
Du ser oss men vi ser inte dig.
Dina barnbarn tänker på dig, och vinkar.
"Hej hej lilla mormor" säger de.
Sorgen har inga ord, känslor kan inte styras, längtan försvinner inte.
Du försvinner aldrig. Kram mamma!
Jag känner igen de där tankarna i mörkret. Vet precis.
Jag gick i terapi ett halvår efter min fars bortgång. Prata om det är viktigt. Du får gärna prata med mig. Om du behöver någon mer.
Jag hade inte så många vänner som orkade lyssna.. fick bli terapi-tanten..
Kram till dig. Du är och har varit så stark hela tiden. Iallafall uppfattar jag det så.
